Första snön har kommit. Igår reflekterade jag kring en sak som jag inte alls var riktigt beredd på, eftersom det är något jag har fått uppleva varje år i hela mitt liv. Just när första snön kommer brukar min kropp reagera väldigt negativt. Det är något den alltid har gjort. Jag brukar få väldigt ont i kroppen, extra ont och bli väldigt stel. Ibland brukar de även kunna trigga igång inflammationer. Så har det alltid varit, vilket har blivit normalt för mig.
Jag kommer så starkt ihåg när jag var liten och inte kom upp på morgonen när jag skulle till skolan, och i stort sett grinar till mamma att jag inte mådde bra och hade ont. Hon svara varje år att det inte var så konstigt eftersom första snön då hade kommit under natten. Just väderskiftningarna är något jag alltid har reagerat starkt på.
Men de som var skillnad i år var att jag inte ens märkte det. Inte förrän jag såg att det hade kommit snö när jag drog upp persiennerna på morgonen. Vilket är helt fantastiskt! Jag reagerar inte alls lika mycket på skiftningarna längre. Något som nästan känns lite för bra för att vara sant. Men också så skönt. Äntligen!