Nu är jag så extremt less. Jag har bara velat stänga av allt idag och kasta in handduken, för nu får det fasiken vara NOG!! Men på något sätt så tar man sig vidare genom allt. För nu har jag ju ändå tagit mig igenom nästan hela den här dagen sen det hände imorse.
Extremt frustrerande
Men det är så extremt frustrerande när man inte tror att det kan bli så mycket sämre, jo visst kan det bli sämre då.. Det bara riktigt knakade och kändes som att jag gick av. Två gånger på raken ganska tätt dessutom. Jag har sedan det hände inte kunnat röra mig själv utom armarna och benen lite lätt i slowmotion. Jag kan inte vrida, vända, resa, sätta mig, ta ett djupt andetag eller göra någonting där jag lär flytta mig själv. Inte utan att jag behöver hjälp av någon, och då hugger det fortfarande riktigt till.
Det som hände var nämligen att det riktigt knakade till i min rygg imorse när jag skulle ställa ner min lite lättare handväska på golvet. Det enda jag gjorde var att böja mig bara fram, och precis då bara knakar det till riktigt ordentlige i ryggen två gånger. Jag kände riktigt hur det small i någon av kotorna i mitten av ryggraden. Jag tror det var två kotor, och smärtan är nu lite ovanför navelhöjd. Precis där det ”small” till.
Jag bara gallskrek och grinade av smärta
Där och då var jag helt säker på att ryggen hade gått av eller något. Jag bara gallskrek och grinade pga av smärtan tillsammans med rädsla. Jag blev lite lugnare efter att jag snabbt kontrollera att jag i alla fall kunde röra benen fortfarande. Men värken bara höll i sig. Det tog en bra stund innan den sakta la sig lite och jag hittade en rakt läge att sitta prick still i. Varenda liten rotation eller vridning gör så fruktansvärt ont som att det riktigt hugger till.
Kotkompression?
Jag vet inte exakt vad det är som har hänt, men om jag får gissa så tror jag det blev en kotkompression i någon av kotorna där bak i ryggen. Eventuellt två eftersom det riktigt knaka/small till två gånger efter varann. Tidigare när jag har råkat ut för ryggskott så har det mer krampat till riktigt ordentligt, eller känts som ett knak och sen har jag blivit extremt orörlig och haft väldigt ont i flera veckor efter det.
Men då har det sakta blivit bättre med tidens gång. Ungefär så är det nu med, fast värre tillsammans med att jag den här gången kände hur det riktigt knaka eller small till i ryggen/ryggraden. Jag hoppas på att det eventuellt kan ha blivit ett ryggskott, för då kan det ju bli bättre och gå över med tiden. En kotkompression däremot, som jag tror att det är så är det ju mer permanent. Den går inte att ”laga” vad jag fattar för. Så på det sättet så hoppas jag verkligen att det inte är det.
Går inte att göra så mycket
Sen kan man inte göra så mycket med en kotkompression. Inte mer än att försöka smärtlindra så gott det går, röra sig så mycket det går och sen ha tålamod och låta tiden gå.
Men då kommer ju nästa fråga på det. Hur blir det med kortisonet? Kommer dem vilja att jag fortsätter med den högre dosen, och dessutom nu när tanken är att jag ska dubblera min prednisolondos ytterligare en gång till. För det blev bestämt i fredags när jag var till min reumatologen, och då ska jag äta en ytterligare högre dos under 3 veckor.
Negativt med kortison
Problemet är ju att kortison och osteoporos (benskörhet) inte är någon bra kombination tillsammans. Det eftersom kortison gör skelettet svagare. Något som verkligen inte är bra nu om det är så att jag har fått en kotkompression i ryggen.
Jag tänkte i alla fall ringa till reumatologen imorgon och prata med dem, så får vi se vad dem säger. Men nog är det uppkäftigt att det banne mig aldrig kan få vara lugnt..! KRAM!
Lämna ett svar