Igår var det fredag och en vecka sedan jag började med min medicin Hyrimoz igen efter ett uppehåll. Det är ett biologiskt läkemedel (bromsmedicin) för min reumatism. Det känns jätteskönt att jag äntligen är igång med den igen, samtidigt som jag inte alls har mått bra den senaste veckan.
Kan det vara Hyrimoz sprutan?
Jag börjar mer och mer tro att det kanske kan höra ihop med sprutan. Att det inte bara hör ihop med vädret och nedtrappning av en medicin för nervsmärtan längre. Något jag har tänkt varit orsaken. Men i och med att jag snarare bara har mått sämre med illamående, tappar matlusten mer och mer, fått ont i huvudet och känner mig extremt matt och trött, så känns det inte som att det bara kan vara det.
För jag har varit så trött så jag har känt mig darrig och svimfärdig, mått illa av tröttheten osv. Jag har knappt orkat göra någonting annat än att ligga i soffan större delar av dagarna. Jag har t.o.m. avbokat bassängträningen båda gångerna den här veckan pga det. Något jag inte gör mer än i nödfall, eller hur man ska förklara det. Ni som känner mig vet vad jag menar, men då är det i alla fall inte bra.
Under grundskolan
När jag var liten. Eller jag gick i femte klass då, så hade jag en bromsmedicin som hette Humira. Det är samma medicin som Hyrimoz, men att det har kommit en till fast med ett annat namn. Jag hade den då under ca ett halvårs tid innan vi valde att sluta med den. Jag mådde då inte alls bra på den. När jag hade den då så hade jag det extremt jobbigt med trötthet, och att jag inte mådde bra.
Jag klarade inte ens av att gå i skolan, utan man kan säga att jag var borta under halva femman totalt i tid. Något som har gett sina konsekvenser. För det var mycket under dem åren som man fick lära sig grunden i bl.a. engelska. Något jag har väldigt svårt med även idag.
Kan bero på så mycket
Vilket som så har det mer och mer börjat spöka lite i mitt huvud. Om det är Hyrimoz-sprutan som har börjat göra mig såhär trött och matt, samt att jag mår så illa hela tiden. För det skulle ju inte vara helt omöjligt om det vore så.
Sen kan det ju även vara inflammationerna och värken i sig som orkar det. Det tillsammans med kylan och väderskiftningarna, samt att jag trappat ner lite på en utav mina värkmediciner för nervsmärtan i foten. Men det är ju så svårt att säga. Allt är ju egentligen bara spekulationer.
Men det är svårt när man börjar få lite hjärnspöken. För det vore inte alls roligt om det ska börja komma olika biverkningar nu när jag äntligen har fått börja med den. Även om jag såklart inte kommer ge upp om den än, oavsett om det vore så. För ofta kan det ju vara en period i början innan kroppen har vant sig som man mår lite sämre. Så i så fall får jag bara hoppas på att det är övergående. Men det är inte roligt för det.
Jag försöker i alla fall inte måla f*n på väggen än. För det behöver ju som sagt inte alls vara så, eller bli som sist. Läget är ju lite annorlunda nu jämfört med då också tänker jag. Men jag får bara hålla tummarna och kämpa på med den, samt hoppas på det bästa! KRAM!
Lämna ett svar